För att visa på funktionen och mervärdet hos vår teknik genomförde vi 2019 en studie i samarbete med Charité Berlin och TU Berlin. Studien finansierades av det tyska federala ministeriet för utbildning och forskning (BMBF). Syftet med studien var att visa på effektiviteten och säkerheten hos tekniken ”Betterguards ” hos försökspersoner.
16 idrottare med kronisk fotledsinstabilitet undersöktes i rörelseanalyslaboratoriet. Fotledsbandagetestet genomfördes med och utan systemet ” Betterguards ” under två olika dagar.
Idrottarna utförde olika idrottsrörelser, såsom löpning, hopp, landning och riktningsförändringar. Det genomfördes även ett test på en specialutvecklad ”vickplattform”. Här simulerades en vridning av fotleden utan att någon kunde skada sig. Skyddseffekten i situationer med hög risk visades särskilt tydligt.
I genomförandet användes en ”placeboortos” utan fungerande ” Betterguards ”-teknik. Deltagarna visste därför inte om ortosen var utrustad med aktiv eller passiv teknik. Dessutomvar försöksledaren blindad. Detta uteslöt en placeboeffekt hos försökspersonen och därmed ett anpassat beteende på testbänken.
Vilken dag och i vilken ordning försökspersonerna bar ortosen ” Betterguards ”, placeboortosen eller ingen ortos alls bestämdes slumpmässigt. Det rör sig därför om en studie med hög kvalitet, där resultaten är mycket meningsfulla. 
Ett markörbaserat 3D-rörelsedetekteringssystem användes (liknande det som används för rörelsesimulering i animerade filmer). På detta sätt kunde testpersonernas ledrörelser mätas med hög precision. Dessutom användes kraftplattor, som är inbyggda i golvet och kan mäta den kraft som t.ex. verkar på kroppen vid en landning. Belastningen på varje enskild led kunde beräknas med hjälp av de registrerade värdena.
Resultaten av jämförelsen av fotledsstöd
Resultaten från mätningarna på vridplattformen visade att användningen av ortosen ” Betterguards ” ledde till betydligt mindre vridningsvinklar. Placebo-ortosen hade ingen effekt.
Utöver den bevisade skyddande effekten jämfördes det naturliga gångmönstret under de utförda idrottsrörelserna. Detta uteslöt möjligheten att användningen av ortosen skulle ha en negativ inverkan på de omgivande lederna. Resultaten visade att det inte förekom några förändringar i rörelsesekvenserna i fotleden och knäet.
Sammanfattningsvis kan man säga att den oberoende studien från Charité lyckades påvisa både begränsningen av vridvinkeln i kritiska ögonblick och rörelsefriheten vid idrottsrörelser.
