Oavsett om du spelar i en distriktsliga, är en särskilt ambitiös amatörfotbollsspelare, en semiprofessionell spelare eller en licensierad spelare i 1:a och 2:a Bundesliga – skador är ett ständigt närvarande problem inom fotbollen. Det faktum att antalet tränings- och matchskador har varit nästan oförändrat i åratal trots ett ständigt ökande tempo och högre prestationskrav beror dock inte minst på god förebyggande verksamhet. Bara den genomsnittliga löpsträckan har mer än tredubblats sedan 1950-talet, från tre till dagens tio till 14 kilometer.
I den tyska proffsfotbollen är till exempel antalet skador per spelare och säsong 2,7. Totalt drabbas 83 procent av de spelare som sätts in. För övrigt: försvararna drabbas hårdast. I princip är cirka 30 till 35 procent av muskelskadorna inom proffsfotbollen i form av sträckningar och muskelbristningar i de nedre extremiteterna.
En allmän översikt över de drabbade regionerna:
- Fotleden (oftast de yttre ligamenten, sällan de inre ligamenten)
- Knäleden (trauma och överbelastningsskador, korsband, mediala ligament, menisk)
- Lår och underben
- Huvudskador (ofta hjärnskakning eller benbrott)
- Muskler i allmänhet (muskelfibrer som gått av och muskelsträckningar)
- Ljumsken och höfterna
- hamstringsmusklerna och adduktorerna
- Fram och tillbaka
- Lårmuskler och vadmuskler
Ett specialfall: fotleden – olika typer av skaderisker
En av de leder som oftast skadas vid fotbollsspel är fotleden. Orsaken till detta är så kallade vridskador. Dessa uppstår främst genom vrid- och rotationsrörelser när man vrider fotleden eller när foten är fastlåst under rörelsen. Vanliga skador av denna typ är bristningar i calcaneofibulära ligamentet (ligamentet på utsidan av fotleden) och det främre talofibulära ligamentet (det främre yttre ligamentet). Tre-ligamentsbrott är däremot mer sällsynta. Det finns totalt fyra typer av fotledsskador som är typiska för fotboll:
- supination och utåtvridning
- supination och adduktion
- pronation och utåtvridning
- pronation och adduktion
Rörelseförhindrande åtgärder under en period på sex till åtta veckor
Nya ligamentskador eller ligamentsbristningar behandlas ofta inledningsvis konservativt. Här kan du se hur den akuta behandlingen ser ut efter vridskadan enligt PECH-metoden. Som regel sker immobilisering under en period på sex till åtta veckor. För detta används en ortos. Här kan du läsa mer om hur lång tid det tar att läka ett ligamentskada.
Alternativt är även kirurgisk behandling möjlig. Man kan till exempel utföra en ligamentplastik med hjälp av senan.
Studier har dock visat att operation, särskilt vid skador på sidoligamenten, inte ger några betydande fördelar när det gäller läkningsprocessen och den efterföljande stabiliteten i fotleden. Däremot bör skador i form av frakturer på fotledens insida helst behandlas kirurgiskt. Här kan du läsa om hur du kan stabilisera fotleden med hjälp av övningar.
Förebyggande åtgärder syftar till att förhindra att skadan upprepas
För att skydda din fotled på ett hållbart sätt är vårt smarta sportstöd The BetterGuard en effektiv lösning. Bandaget bygger på BG PROTECTION-systemet , som erbjuder en unik kombination av rörelsefrihet och skydd.
Den aktiverar det adaptiva ledskyddet tre gånger snabbare än en muskel – men bara när du faktiskt riskerar att vrida fotleden. Detta kan avsevärt minska risken för översträckning eller ligamentskador.
I detta avseende är sportortosen utrustad med ett intelligent vätskesystem som automatiskt stelnar inom några millisekunder vid kritiska rörelser. Den innovativa fotledsortosen återgår därefter till sitt flexibla ursprungliga tillstånd.
Ytterligare åtgärder för att minska förekomsten av och risken för skador
Förutom att använda ett sådant sportstöd finns det även andra förebyggande åtgärder. Idrottsmedicinen har under de senaste decennierna, i samarbete med fysioterapin, satsat på att minska både skador och skadebenägenheten i allmänhet. Huvudsyftet är alltid att identifiera riskfaktorer såsom muskelsvagheter eller tidigare skador. Baserat på dessa fynd har förebyggande åtgärder utvecklats som kan minska risken för skador.
En målinriktad uppvärmning är avgörande för att förebygga fotbollsskador
Uppvärmningen spelar en central roll i dessa åtgärder. Man måste skilja mellan specifik och allmän uppvärmning. Medan den allmänna uppvärmningen i huvudsak får kroppen att nå sin optimala temperatur och förbereder den för den kommande belastningen, fokuserar den specifika uppvärmningen på förberedande tekniker och rörelser som är typiska för fotboll.
Fysiska övningar ingår också regelbundet. Detta syftar till att ge ett helhetsinriktat , situationsanpassat och samordnat stöd. Det är viktigt att fotbollsspecifika inslag integreras i uppvärmningsprogrammet. Stretchövningar står oftast på programmet inom många idrotter. Men så är inte alltid fallet inom fotbollen. Här kommer nämligen rörlighetsträning före stretching.
Idrottsläkare rekommenderar ett uppvärmningsprogram särskilt anpassat för fotboll
Det innebär att du utför rörlighetsövningar som kräver korta hålltider. Läkare och idrottsforskare rekommenderar dessa övningar för ett målinriktat uppvärmningsprogram:
- Variationer av utfall
- Rotationsrörelser i fotleds-, knä- och höftlederna
- Rotationsrörelser i överkroppen
- Stabiliseringsprocesser genom olika typer av hopp
- Lättlöpning på kortare sträckor
- Koordinationsövningar för att förbättra acceleration och sprintfart
- Kombinerade övningar med rörelseuppgifter och bollövningar
Syftet med dessa uppvärmningsövningar är att belasta rörelseapparaten på ett mer idrottsspecifikt sätt än vid klassiska stretchövningar och att förbereda den för de kommande utmaningarna. Enligt relevanta rön inom idrottsvetenskap och idrottsmedicin säkerställer ett sådant uppvärmningsprogram en viss förspänning i muskler, ligament och senor, vilket i sin tur minskar risken för typiska fotbollsskador under träning eller tävling.
Vanliga frågor om vanliga skador inom fotboll
Vilka skador är vanliga inom fotboll?
I Tyskland drabbas framför allt de nedre extremiteterna. Förutom knäleden (27 %) drabbas även fotleden (cirka 18 %) och underbenet (cirka 8 %). Huvudskador (13,7 %) är också relativt vanliga. Benbrott (38 %) och bristningar (34 %) är särskilt vanliga. Enbart korsbandsskador står för cirka 11 %.
Hur kan man minska risken för skador inom fotboll?
Olika studier visar tydligt att tränings- och uppvärmningsprogram förebyggande minskar risken för fotbollsskador. Exempel på effektiva tränings- och uppvärmningsprogram är det neuromuskulära uppvärmningsprogrammet ”Knee Control”, FIFA 11+-programmet eller ”Köpenhamns adduktionsövning”. Viktigt: Förebyggande övningar måste utföras korrekt och regelbundet för att de verkligen ska kunna ge full effekt.
Vilka åtgärder finns det för att förebygga vanliga fotbollsskador?
Benplattor, helst i kombination med fotledsskydd, är obligatoriska både under matcher och på träning. Det är också särskilt viktigt att du alltid använder skor som är anpassade efter underlaget när du spelar fotboll. Förebyggande tejpning är också en skyddsåtgärd. I det här fallet ska ett tejpbandage som läggs på före matchen eller träningen förhindra överbelastning eller skador redan från början.
Hur behandlas vanliga fotbollsskador direkt?
Vid skador på ben och fötter tillämpas vanligtvis den beprövade akuta behandlingen enligt PECH-metoden. Den omfattar följande fyra åtgärder: Först ska man se till att skadan avlastas omedelbart (rest), sedan kyla med is, därefter lägga på ett tryckförband (kompression) och hålla det skadade benet i högläge. Ju tidigare du genomför denna första hjälpen, desto snabbare läker skadan vanligtvis.
Hur ofta skadar sig professionella fotbollsspelare och vilka delar av kroppen drabbas?
Enligt idrottsrapporten för 2021 från Verwaltungs-Berufsgenossenschaft (VBG) drabbades spelare i 1:a och 2:a Bundesliga av i genomsnitt 2,5 skador per spelare som ställdes upp under säsongen 2019/2020 (säsongsincidens). Andelen spelare som skadades under träning eller matcher var 81,3 % (prevalens). Medianvärdet per lag var cirka 53 skador. I genomsnitt var spelare i första divisionen borta i 20,2 dagar per skada, medan spelare i 2. Bundesliga i genomsnitt var borta i 23,6 dagar. Förutom låret och leden var fotleden den del av kroppen som oftast drabbades. Knäskador drabbar det (främre) korsbandet, det mediala ligamentet eller menisken. Eftersom knäna bär upp kroppen under hela livet bör du, om du har en knäledsskada (t.ex. på korsbandet), omedelbart uppsöka läkare och påbörja behandling hos en fysioterapeut så tidigt som möjligt.
Hur kan man förebygga belastningsskador inom fotboll?
Det är först genom en kombination av lämpliga åtgärder som skaderisken minskar och samtidigt din egen prestationsförmåga ökar. För att minska risken och förebygga återkommande skador bör du beakta dessa tre viktiga punkter:
- Skadan måste läka helt.
- Dessutom måste felaktig användning och överbelastning undvikas.
- Dessutom måste brister inom områdena neuromuskulär kontroll, rörlighet och stabilitet kompenseras.
Varför uppstår fotbollsskador?
Fotboll är en kontaktsport. Många skador uppstår därför genom direkt kontakt med motspelare. Skador kan dock även uppstå utan inblandning av motspelare. I detta sammanhang beror skaderisken till exempel på snabba riktningsförändringar i hög hastighet. Särskilt korsbandsskador uppstår till följd av rörelser av detta slag. Otillräcklig uppvärmning kan snabbt leda till sträckningar och liknande skador. I detta fall drabbas ofta musklerna på baksidan av låret. Andra riskfaktorer för skador är otränade muskler, felaktigt utförda uppvärmningsövningar eller dålig teknik.
Hur förebygger man ytterligare fotledsskador?
Idrottsskador i fotleden drabbar oftast de yttre ligamenten. Det kan handla om stukningar, sträckningar eller bristningar i senor och ligament. Skador på de inre ligamenten är sällsynta. Skadorna kan vara allt från lindriga till allvarliga. Läkningsprocessen tar då lika lång tid. Det kan handla om allt från några veckor till flera månader. Men även efter fullständig läkning finns det fortfarande en ökad risk att skada fotleden igen. För att minimera denna skaderisk bör du vidta förebyggande åtgärder. Beprövade åtgärder inkluderar regelbundna muskelövningar och en målinriktad uppvärmning före träning och matcher. Det intelligenta fotledsstödet The BetterGuard erbjuder dig ytterligare skydd
Varför är sidovrickningar i fotleden så vanliga?
Fotboll kan till exempel orsaka fotledsvrickningar av varierande svårighetsgrad, stressfrakturer i fotleden, frakturer på skenbenet och vadbenet eller till och med plantarfasciit och akillesseninflammation. Vrickningar på utsidan av fotleden är vanligast bland fotbollsspelare, oavsett spelnivå och liganivå. Detta leder till att ligamenten skadas eller sträcks ut. Ett ligament kan dock också brista. Ligamenten har som funktion att förbinda ben över lederna som passiva strukturer. När du drabbas av en fotledsstukning är slutresultatet att ligamenten runt fotleden skadas. Ett exempel på ett typiskt skadescenario är felaktig vridning av fötterna eller fotlederna
